Re-thinking

Jag har funderat igen.

En annan sak som upprör mig är konsumtion. Så snedvridet, vi OCH jag då inräknad, handlar nytt. Nytt nytt nytt. 
Jag skulle kunna köpa en ny sak varje dag. Stort som smått! 

Vad sjukt det är att man faktiskt har ekonomi för det medan ens förfäder två generationer tidigare fick vrida på varje krona. 
Och utanför våra butiker sitter människor som inte har mat för dagen.
Och vi JA även här JAG, går bara förbi.
En gång gav jag en tjuga - en gång! 
Jag skäms!

Men varför fortsätter jag konsumera då? 
Jag vet inte? 
Men jag antar att jag tror mig ha ett behov hela tiden, behöver skor för just "såna tillfällen" ny klänning till midsommar, ny topp till föreläsningen.. 

Det är ju självfallet inte så att jag skulle behöva gå varken naken eller i trasiga kläder om jag slutade.
Jag lägger ca 2000 kr i månaden på kläder/skor/träningskläder, vilket egentligen är lite i förhållande till många andra i min ålder. Men på samma gång på tok för mycket!
Framförallt ur miljösynpunkt men även ur ett solidariskt perspektiv. Överkonsumtion äcklar mig faktiskt.
Vi uppskattar inte längre saker, får aldrig spara eller längta och njuta.

Och dessutom betalar vi inte ordentligt för oss heller. Seriöst. En tröja på H&M kan kosta 99 kr. Alla med huvudet på skaft förstår att det inte skett på ett rättvist sätt.
Ändå hindrar det oss (läs mig) inte.

Så jag bestämde mig idag att under en månad inte köpa något nytt. Det minsta man kan göra mot världen är att handla second hand, om så bara för en månad.
Även om jag innerligt önskar att det fortsätter därefter.

Är ni med mig?



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback